Att bara leva i nuet, vad är det för skitsnack egentligen?
Jag är tacksam för mitt förflutna, utan det skulle jag inte vara den jag är idag.
Jag ser alltid framåt, för i framtiden finns allt det där jag ännu inte upplevt men tänker uppleva för att ha ännu mer förflutet att vara tacksam över.
Så både mitt förflutna och min framtid gör att jag är lycklig. Just nu idag.
2 kommentarer:
Värdet - och nödvändigheten - av ett förflutet för att leva och värdera nuet har jag alltid talat för. Framtiden är det som driver vår utveckling framåt. Utan en framtidstro stagnerar vi helt. Jag har aldrig gillat uttryck som att leva i nuet och "carpe diem". (Du har säkert märkt att jag brukar driva med "fånga dagen" i mina blogginlägg emellanåt.) För VAD innebär det egentligen att fånga dagen, den låter sig väl inte fångas utan rinner iväg med en hastighet av sextio minuter per timme - vare sig vi vill eller inte. Livskonst är svårt och det blir inte alltid så rätt när man försöker formulera den i regler om hur vi ska leva.
Ja du har så rätt. Utan sitt förflutna skulle man inte vara den man är. Och utan tankar på framtiden skulle man ju inte kunna planlägga det man gör i nuet. Men ibland tror jag man negligerar nuet för mycket.
Jag älskar den där låten med Kenta!
HÄlsningar från Mib.
Skicka en kommentar